Hur kan en människa bli så´n?

Hur skyddar man sig från människor som aldrig slutar ösa galla, bitterhet och anklagelser mot andra?

Hur skyddar man sig mot negativitet hos människor i omgivningen?

Hur skyddar man sig mot människor som vräker ur sig saker som sänker en totalt?

Hur skapar man ett skydd mot dessa människor som inte klarar av att

gå vidare och förlåta,

glömma  eller i alla fall sluta älta.

Som inte kan förlåta att det finns fler som  bara är  människor?

Som inte kan förlåta att det finns fler som inte alltid är starka?

……

Troligtvis finns det bara ett svar.

Ta bort. Totalt. Inte utsätta sig. 
Gå med korset och svära förbannelser.

För att inte sänkas totalt så får det bli avhuggning.

När man har garden uppe kanske det går att utsätta sig men vem vill leva med garden uppe?

Jag vill leva mitt liv med öppet hjärta. Jag vill kunna förutsätta att de jag träffar inte har för avsikt att sticka kniven i mig, vrida om och fortsätta att vrida.

Jag kan inte utsätta mig för människor som får mig att känna mig

som ett uselt kräk utan empati och medkänsla. Som en som svikit det heligaste löftet och stampat på en som ligger ner.

Som får mig att känna skuld, skuld och åter skuld. Som får mig att känna att allt är mitt fel.

……

Även om det nu är så. Även om anklagelserna är rätt. Kan det då inte finnas förlåtelse.

Vilka är dessa människor som kan säga att ja, det var inte bra det du gjorde, men det fanns kanske en orsak. Det fanns förmildrande omständigheter.

Vilka är dessa människor som kan förlåta och säga att livet är inte svart och vitt. Det finns en orsak och en verkan i allt.

……

Ja, jag gjorde fel kanske. Eller rätt sak på fel sätt. Eller fel sak på fel sätt.

Men jag gjorde ett val. Ett väldigt medvetet val.

Nej det var fel sagt. Jag drevs sakta men säkert ner i diket  och när jag var på kanten  fanns det bara en väg att gå. Väldigt djupa diken med mörkt vatten ska man akta sig för.

…..

Jag höll på att gå under.

Jag höll på att bli en disktrasa. 

Jag höll på att gå sönder.

Jag tror faktiskt inte att jag riktigt fanns till längre.

Jag blev någon som inte längre var jag.

Som jag inte tyckte om längre.

Hur kunde jag bli så´n?

……

Jag valde att leva.

Jag är bara människa.

För det kommer jag aldrig att förlåtas.

……

Jag tänker leva mitt liv med min naturligt medfödda positiva inställning till saker och ting.

Jag kommer i hela mitt liv att fortsätta att vara stolt

över att jag faktiskt bara är en helt vanlig människa.

Om jag så ska gå med korset och svära förbannelser så att de som är svartsinta aldrig mer kan

komma in under huden på mig.

2 svar till “Hur kan en människa bli så´n?”

  1. Timur Hamilton skriver:

    Idioter, dårar, tokstollar, korkskallar, bi- av olika det slag, knäppgökar, debiler och trögtänkta – de finns.
    Gå runt de men har Du trampat i skiten – torka av foten och gå vidare.
    Kanske skall Du även byta skor men gå vidare!
    Skit happens men det betyder inte slut.

    Att vara förälskat i livet är ingenting att skämmas över.
    Utan det dör vi.
    GÅ VIDARE i ren självförsvar.

  2. lisbet schwela skriver:

    Håller med Timur. Byt skor till något roligt och bekvämt kanske lite sexigt och säg jag är värd det, SAT NAM.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: