Som krig, osämja, girighet och andra tråkigheter.
När livet ändå alltsom oftast gör sig påmint ändå. Vi varelser blir sjuka, åldras och dör. Hela tiden.
Räcker det inte med själva livet självt?
Varför fyller vi ständigt vår tillvaro med saker som ska underhållas, lagas, köras till återvinningen eller säljas eller som samlar damm?
Samlar vi inte på erfarenheter, upplevelser eller tingestar så samlar vi på annat som tillverkas på bekostnad av vår omgivande natur och luft.
När själva livet självt räcker och blir över som tidsfördriv och upptagenhet.
Det enda jag ju vill är att alla de varelser jag älskar ska må bra!
