vet man inte (läs jag) vart man ska ta vägen, göra, ta sig för, säga, eller varför inte skrika!
Det liksom sprirrar i hela
(ja du läste rätt; sprirrar! Känn efter själv får du se att det sprirrar när man är lycklig : )
kroppen!
I värsta fall får man inget gjort på en bra stund. Man blir liksom sittandes. Fånigt leende. Eller nå´t!
Eller är det kanske i bästa fall 🙂 !??? (att man blir sittandes alltså)
Lycklig som en lärka! Stolt, lättad, förundrad, nöjd!
Hur gick det här till då? Hur har jag klarat? Och jag som var helt övertygad om att jag inte klarat.
Har lyssnat på kompisarna. Och Gud vad de har skrivit mycket på varenda essäfråga. Jag har faktiskt varit helt säker på att jag varit helt fel ute. Skrivit för lite helt enkelt. Det var ju faktiskt frågor i berättarform.
Och min svaghet (en av alla 🙂 ) är att jag nästan alltid skriver och pratar för mycket 🙂
Men jag KLARADE MIN FÖRSTA TENTA på cellbiologiska institutionen på Universitetet i Uppsala.
Och för er som vet min historia. Ni vet hur GLAD jag är. Faktiskt skitlycklig 🙂
Kära du. Hoppas du får en lika bra dag som jag tänker ha idag.
Susanns kåserier om livet 
GRATTIS !!!!!!
Du är BÄST
kommentar av Bettan:
Man? Du är ännu lite försiktig med att tala om att DU är duktig som f…n!!!! Men någonstans börjar det att spira eftersom du inom parentes lägger till att det är DU. Härligt på alla vis! DU är bäst!!!! Tusenden kramar