…och jag har en hel del av dem runt omkring mig.

Min dotter kallade en av dem ”hjälte” idag.

Och ”guldklimp”!

Hjälten bjöd mig på lunch, lämnade en nyckel, kramade om mig och fortsatte att finnas till.

Som alltid.

Att förutsättningslöst, kravlöst,  och vänligt bara vandra där bredvid är stort.

Tack!