Hur kan man sakna så…

ett liv på fyra ben

Som såg ut som en varg

lika stark, lika smart och lika sällsynt.

Som var som ett lam

lika snäll, lika mjuk och lika söt.

Lik en bästa kompis

alltid där, alltid med ovillkorlig kärlek och förutsättningslöst.

Med ett sinne som en uggla

samma klokhet, samma blick och alltid med en helhetsblick liksom från ovan.

Värdig som ett lejon

lika respektingivande, lika kraftfull och alltid allert

Lojal som björnen Baloo

in i döden, för evigt och alltid.

Dix, du var, är och kommer alltid att vara bäst!

Saknar dig…

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.