tillsammans med en sådan där människa  som jag  har en kontakt med som inte går att riktigt etikettera.

Och eftersom jag inte har något behov av etiketter så tänker jag inte ens försöka. Men frågan dök upp hastigt och lustigt när en annan vän frågade vad i himlens namn jag gjorde på ett så fint ställe.

Jo, sade jag, jag var och åt en väldigt god middag med herr X. Jaha, svarade vederbörande. Och vem i himlens namn är herr X?

Ja, jag sade ju förstås inte herr X. Jag sade honom vid hans rätta namn. Men eftersom jag är publik  nu så får det bli just X.

Och det kommer det att få förbli. Alltid är det någon som hör av sig och är nyfiken. Och eftersom jag själv är kroniskt nyfiken så gillar jag när andra också är det.

Hur som så var det ett kärt återseende. En människa som jag kommit att hålla av och som inte bara passerade revy som så många gör i dessa dagar. Ett gott hjärta. Jag blir varm av ett gott hjärta.

I min värld så behöver man inte så många andra egenskaper.

Tack för en fin middag och ett varmt sällskap!