Tänk att jag aldrig blir klok på saker och ting

Jag lyssnade förundrat där jag satt på min jacka på gräset i solen ute på Djurgåren. Åt sallad med plastbestick och drack finvinrosevårkänsla i genomskinliga plastglas.

-”Jo men, förstår du”, sade hon till oss andra. -”Jag letade i flera dagar under semestern efter väskan.”

Med övertygelse i rösten berättade hon om hur bra hon mådde och hur glad hon blivit efter flera dygns trampandes på gatorna när hon till sist hittade vad hon sökte.
En kopia av Mullberry. En väska. Som kostade 1.500 kronor. Nästan gratis i förhållande till originalet. Hon visade en bild på väskan i sin mobil och visst var den väldigt snygg. Eller var den inte det? Jag skämdes. Jag visste inte ens om den var snygg eller ful. Jag visste ingenting. Jag såg en väska.  Jag var helt enkelt väldigt tyst och stillsam. Nu ska jag inte säga saker som kan såra eller förstöra stämningen, tänkte jag.  Så jag nickade förtjust och hoppades att det såg ut som om jag var tokimponerad.

Jag som inte ens får något köpt när jag försöker. Men varför köper man en kopia för så dyra pengar undrar jag? Eller är det inte dyrt med en väska för 1.500 kr? Vet inte. Känner mig helt okunnig och riktigt töntig.

Vill man att det ska se ut som om man har originalet? Tycker man att väskan är snygg och inte bryr sig om att det är en kopia? Behöver man en väska helt enkelt?
En av de andra sade att hon tyckte att hon kunde köpt två när hon ändå hittat så bra och billig kopia. Och fick till svar att det skulle hon absolut ha gjort om hon visste om att hon, den andra hon, velat ha en sån väska.

Men hon tipsade den andra hon om att det fanns en väska att köpa med ett namn som jag inte  kommer ihåg. På Åhlens. Eller var det kanske NK… Den kostade bara ett par tusen men den var verkligen jättesnygg den också.

Sen tittade hon med väskan på mig, eller rättare sagt på mina skor. Mina Masajskor. Runda under och absolut de fulaste och mest osexiga som finns. Det erkänner jag villigt. Men grymt sköna. Och vi skulle faktiskt mingla i gräset..

Så frågade hon om det var sant att man fick ”skitsnygg” rumpa av att gå med dem på fötterna. Jag undrade stilla var jag annars skulle ha dem. Sedan undrade jag om man fick det? Snygg rumpa alltså.  Jag har helt enkelt inte funderat på den saken.  Kände att jag kanske borde titta efter…

Så jag log så där gulligt som jag kan göra ibland när man minglar och inte vet vad man ska säga och hoppas att hon tolkar det som om att jag verkligen har köpt skorna för min rumpan skull… Man vill ju inte verka töntig, eller hur!

Usch.. Det är så sällan jag känner att jag har koll på allt man behöver ha koll på. Men kul hade vi. Jag vandrade runt bland de jag var ute med och minglade och pratade och trivdes som fisken i i vattnet. Samtalsämnena varierade stort.

Tack och lov!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: