Det finns mer än tvåhundra olika former av yoga, mer eller mindre traditionella och ursprungliga, mer eller mindre fysiska, mer eller mindre ”yogiskt urvattnade”.

FYSISKT

Yogaträningen påverkar din fysiska kropp, muskler, skelett och inre organ på många olika sätt.

Träningen påverkar dina signalsystem (nerver och körtlar), matsmältningen och cirkulationen. Den påverkar också dina andningsmönster och din andningskapacitet.

MUSKULÄRT

Yoga är en disciplin där du genom mjuk uthållighetsträning framförallt tränar upp och utvecklar dina långsamma, uthålliga aeroba (röda) muskelfibrer. Yoga ger dig skarka, smidiga och uthålliga muskler.

SKELETT

Skelettmaterialet hör till de hårdaste och mest motståndskraftiga vävnaderna i kroppen. En vuxen persons benstomme väger ca 10 kg men tål en större belastning än en 40 kilos stålbalk. Belastning i olika former,  fysisk träning, stärker benet. Yoga är fysisk träning och ustätter skelettet för både statisk och dynamisk belastning som gör att benmängden ökar.

MATSMÄLTNINGEN

När du avslutar en måltid börjar kroppens arbete med att smälta maten.  Genom en ytterst komplex kemisk process omvandlas matbitarna till användbar energi för din kropp. Processen börjar redan i munnen där tänderna tuggar och enzym i saliven börjar omvandlingen. 8-10 sekunder efter att du svalt ner maten ligger den i magsäcken. I magen knådas näringen och blandas med magsaft till en gröt. Efter 3-6 timmar i magen har din måltid övergått från fast till flytande form.

När maten på detta sätt smälts tillräckligt töms den portionsvis ut i den 25 cm långa tolvfingertarmen. Här fortsätter nedbrytningen av födan under inverkan av galla och bukspott. Denna korta sträcka kan det ta maten ända upp till 5 timmar att passera, beroende på hur mycket fett maten innehåller. Det är sedan i den 3-4 meter långa tunntarmen som huvuddelen av matsmältningsarbetet utförs. Här spjälkas (hackas sönder) med hjälp av bukspott kolydrater, äggviteämnen och fett upp i sina minsta beståndsdelar. Här tas näringen i födan upp av kroppen.

När gröten passerat tunntarmen är matsmältningsprocessen slut.  I tjocktarmen som är cirka 1.5 meter lång tas sedan vatten  och salter upp ur tarminnehållet. De slaggprodukter  som blir kvar förs mot ändtarmen där de ligger tills de stöts ut ur kroppen genom analöppningen.

Yogan arbetar med att stärka magens muskler och annan inre muskulatur som är involverad i tarmrörelserna. Yogan bidrar till att balansera produktionen i de olika endokrina körtlar och inre organ som är involverade i matsmältningen.

CIRKULATIONEN:

Rörelse sätter fart på cirkulationen. Forskarna är dag ense om att lugn och regelbunden motion är positivt för hälsan. Det håller muskulaturen i trim. Cirkulationscentrum i hjärnstammen gör att hjärtat slår snabbare och kraftigare. Mängden blod som i varje hjärtslag pumpas ut i kroppen ökar. Andningsverksamheten stimuleras. Genomblödningen i hjärnan ökar vilket förbättrar hjärnans funktion. Insöndringen och transporten av olika hormoner, bl a endorfiner ökar. Lymfflödet, som är en väsentlig del av kroppens immunförsvar hålls huvudsakligen igång genom kroppens rörelser.

Yoga är mjukt och dynamiskt och bidrar tydligt och starkt till att öka och förbättra  cirkulationen i kroppen.

SIGNALSYSTEMET

Kroppen är uppbyggd av olika celltyper som alla är specialiserade att utföra olika funktioner. Mellan cellerna behövs kommunikation och den sker antingen via nervsystemet eller via det endokrina systemet. Skillnaden mellan systemen är att där nervsystemet arbetar snabbt och exakt så verkar hormonerna, de endokrina körtlarnas signalsubstans, bredare och mer långvarigt. Båda systemen är nödvändiga för att bibehålla kroppens inre balans och de samarbetar intimt med varandra. Samordningen av aktiviteterna i de två systemen sker i ett center i hjärnan som heter hypotalamus. Detta center är en del av nervsystemet samtidigt osm det också är en endokrin körtel. Nervsystemet sänder ständigt massor av inforamtion till hypotalamus om hur kroppens olika delar mår.  På basis av denna infomation styr hypotalamus produktionen  av hormoner i hypofysen som är den överordnade endokrina körteln i kroppen. Styrningen baseras på att så  fort funktionen i ett organ hamnar över eller under ett visst värde aktiveras en kraftig korrigeringssignal och både nerv- och körtelsystemet agerar tillsammans för att snabbt återskapa balans.

Nervsystemet består av 100 miljarder sinsemellan förgrenade nervceller eller neuron som de också kallas. Nervsystemet kan strukturellt indelas i två komplex:

– Centrala Nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen

– Perifera Nervsystemet (PNS) som förbinder CNS med resten av kroppen

Funktionellt kan nervsystemet indelas i:

Somato-Motoriska Nervsystemet  är huvudsakligen  viljestyrt och har hand om regleringen av skelettmuskulaturen.

Det Autonoma Nervsystemet (ANS) som relgerar aktiviteten i hjärna, körtlar och glatt muskulatursom står i förbindelse med alla inre organ står huvudsakligen utanför viljans kontroll.

Både ANS och det Somato-Motoriska nervsystemet har också en sensorisk funkion där de tar emot information från dina sinnesorgan. Dina sensoriska system är lukt, syn, hörsel, balans, smak och känsel. Från dessa organ och från olika berörings-, värme- och rörelsereceptorer i hud, muskler och intre organ leds signaler till hjärnan för utvärdering. Där omsätts de i reaktioner (rörelse, smärta, optiska bilder mm) som via andra nervbanor återförs till kroppens olika delar.

ANS som är sammankopplat med det limbiska systemet, amygdala och hypotalamus i hjärnan delas in i två delar:

Det Sympatiska Nervsystemet (sympatikus) som är kroppens prestations- och nödfallssystem. Det aktiveras framför allt vid utåtriktade, energiförbrukande aktiviteter och vid rädsla och stress (kamp/flykt). Det reglerar vätskehushållning, temperatursystem, kroppens tillväxt och sexualfunktioner. Det höjer blodtrycket, vidgar luftrör och pupiller mm.

Det Parasympatiska Nervsystemet (parasympatikus) är mera kroppens försörjningssystem som dominerar de inåtriktade funktionerna som tjänar till energileverans och avspänning.  Det är aktivt när kroppen är i vila. Det ökar kroppens förmåga till matsmältning, näringsupptag och återhämtning via ökad tarmmotorik, ökad blodtillförsel till tarmarna, ökad utsöndring från körtlarna, långsammare hjärtrytm och sammandragning av luftrören.

Båda dessa systemsom som är förbundna med varandra i mellanhjärnan är på samma gång avbalanserade för aktiverande och hämmande nervimpulser  och hormoner. Framför allt adrenalin och noradrenalin.

Den celltyp som bygger upp nervsystemet är nervcellen. Osynlig för blotta ögat är den endast 10-20 tusendels milimeter i diameter. Nervimpulserna rör sig genom cellens nervtrådar med en hastighet på mellan 1-1000 meter/sekund beroende på nervtrådens tjocklek. En nervcell kan ha upp till tiotusenutskott genom viken den står i förbindelse med andra celler.

 Kontaktmönstret är inte statiskt. Under barnaårens utveckling kan tex intensiva och växlande synintryck  leda till en nybildning av synapser mellan nervcellerna i synbarken. Hjärnan och nervsystemet är beroende av ett ständigt inflöde för att behålla och utveckla sin struktur.

Yogaträning är ett medvetet sätt att träna och stärka nervsystemets olika delar. Yogan innehåller en stor mängd ställningar, övningar och andningstekniker som påverkar och balanserar flödet genom nervsystemet.

 

——-

I det endokrina systemet har körtlarna delvis delat upp uppgifterna mellan sig och sänder ut hormon som passar till receptorer –  specifika mottagara på organen. De flesta funktioner styrs dock genom samverkan där flera ospecifika hormon deltar. De endokrina körtlarna är:

1:

Hypofysen. Reglerar hormonproduktionen i sköldkörteln, binjurarna och könskörtlar.  Hypofysen ansvarar även för tillväxt och för mjölkproduktionen vid amning.

2:

Tallkottkörteln. Fungerar som vår biologiska klocka. Reagerar på mörker och ljus. Reglerar med melatonin dygnsrytmen.

3:

Sköldkörteln. Reglerar kroppstemperaturen och kroppens energiproduktion. Stimulerar och ökar nervsystemets effekt.

Behöver jod för att fungera.

4:

Bisköldkörtlarna. Samverkar med sköldkörteln för att balansera kalcium-halten i blodet. Behöver D-vitamin för att allt ska fungera.

5:

Thymus eller Brässen. Är välutvecklad hos barn men tillbakabildas efter puberteten. Den skapar ett specifikt immunförsvar i kroppen som är  knutet till lymfocyterna, de vita blodkropparna. Dessa kan skilja inkräktande mikroorganismer från kroppens egna celler. Lymfocyterna omvandlas vid behov till mördarceller som äter upp inkräktande bakterier och virus.

6:

Binjurarna.  Producerar många olika hormoner som bla reglerar blodtrycket och  blodglukoshalten. Viktigt att båda hålls jämna vid påfrestning och stress. I binjuremärgen produceras adrenalin, noradrenalin och cortisol, kroppens egna stresshormon.

7:

Bukspottkörteln. Utsöndrar bukspott till tunntarmen som hjälper till att finspjälka maten. En del av körteln kallas de Langerhanska öarna, där betaceller producerar insulin som ska sänka kroppens blodsockerhalt.

8:

Äggstockar.  Producerar kvinnligt könshormon, östrogen.

9:

Testiklar. Producerar manligt könshormon, testosteron. Plus spermier.

Alla olika yogaövningar arbetar var och en  på att skapa balans i en  eller flera olika endokrina körtlar och det finns hela pass ämnade att skapa balans i det endokrina systemet. Det finns ett flertal studier som bekräftar att yoga har dessa effekter. Det finns möjlighet att ta del av dessa forsningsrapporter via mig.

Andningen

Yoga innebär medveten andningsträning (pranayama) där det finns ett stort antal olika tekniker för att styra, kontrollera och expandera andningen.

Mentalt

Hjärnan tar emot ett kontinuerligt flöde av information från resten av kroppen, via sinnesorganen och det hormoniella systemet. Denna information analyseras och därefter sänds instruktioner till kroppens olika delar. Flödet av information har ökat dramatiskt och det har under de sista årtiondena av 1900-talet producerats mer informaion än under de senaste 5000 åren.  Belastningen på hjärnan och nervsystemet har ökat dramatiskt.  

Yoga är en metod för att stärka nervsystemet och hjärnans funktioner. Genom olika uthållighetsövningar, mentala fokustekniker, hand- och fingerövningar (mudras) som påverkar hjärnan och relgerar hormonflödet samt olika ljudkombinationer (mantran) lär du dig att styra tankarna och stilla ditt sinne.

Emotionellt

Ett regelbundet utövande av yoga påverkar ditt humör och dina känslor. Träningen öppnar upp ditt känsloliv, ger dig ökad tillgång till alla dina känslor, hela ditt register, samtidigt som den också gör dig mer emotionellt stabil. Du blir mindre benägen att reflexmässigt reagera och överreagera emotionellt på olika stimuli.  Den ökande medvetenheten  som yogan medför innebär att du blir bättre på att agera utifrån vad en situation faktiskt kräver istället för att bara re-agera som du alltid brukade göra på just den typen av stimuli.

Yogaträningen gör dig stark och känslig på en och samma gång. Den ger dig förmågan att förbli öppen och uppleva starka känslor utan att de övermannar dig, utan att du drunknar i dem.

Andligt

Yoga är vad du vill att det ska vara. Vill du ha en allsidig fysisk träning för hela kroppen – så har du det i yogan. Vill du ha en genomgripande och effektiv stresshantering – så har du det.  Vill du behålla eller återfå din hälsa – då är yogan ett utmärkt verktyg.

Traditioenllt dock, i tidernas gryning, så var yoga en väg till insikt. De gamla mästarna isåg att för att vi som människor ska kunna bli fullständigt lyckliga behöver vi komma till insikt om verklighetens sanna natur.  Det handlar inte om att du behöver tro på en viss Gud, gå i en viss kyrka eller uppfylla några andra formella krav. Det handlar om att bli fullständigt medveten.  Det enda du behöver tro på är möjligheten att du genom yogaträningen kan transformera dig sjäv och komma i kontakt med den du bakom masker och mönster verkligen är.

Att som människa skala av alla lager och steg för steg nå in till dig själv.

Det här är något som den traditionella yogan är verkligt bra på och har massor av konkreta tekniker för. Det handlar om att du som vattendroppe ska komma till insikt om att du är en del av hela den stora Oceanen.