Berättelsen om att vilja själv.
Hennes egen yogaberättelse:
För ca två år sen fick jag ont i ljumsken. Jag trodde då att jag gjort illa mej när jag hoppade från båten. Men det gick inte över.
(min, Susanns, anmärkning: varför hoppar min 76-åriga mamma från båten???)
Efter en tid besökte jag min husläkare. Han skickade
mej på röntgen. Svaret var atros i höften men inte så mycket att jag skulle opereras.
Han skickade mej på sjukgymnastik men jag blev inte bättre.
Sjukgymnasten gav mig en käpp och sade samtidigt att
-” Käppen kommer att bli ditt sällskap lång tid framöver”.
(bilden från en fin fikastund en sommardag. Tagen av Josefine.)
Det lät inte kul för jag glömde den överallt.
Jag hade provat lite yoga förut när jag fick ont i nacken. Då fick jag instruktioner av min dotter som är yogalärare och STARTPAKET NR 1, en CD med Göran Boll (vilken röst), mannen som driver Institutet för Medicinsk Yoga i Stockholm. Det var skönt och bra för jag kunde sitta på en stol.
Jag gjorde detta några månader. Då tyckte Susann att jag skulle prova andra rörelser och att lära mig att andas rätt så vi började med GRUNDPASS NR 1.
Sen var jag såld.
Gick upp varje morgon och tände ljus. Lade ut yogamattan som jag fått av Susann på golvet och gjorde passet och vilade sedan på spikmattan som jag också fått av henne.
Efter ca 14 dagar ställde jag undan käppen!
Så har det varit tills för 1 månad sen då fick jag ichias. Det gjorde ont i hela sidan. Men eftersom jag är ganska aktiv med trädgårdsarbete så tänkte jag att jag bara blivit lite överansträngd. Men det blev en tur till min doktor igen.
Den här gången fick jag gå på magnetröntgen vilket var kul. Jag fick åka in i ett långt rör där jag skulle ligga stilla i 20 minuter och lyssna på förfärlig musik till ett kraftigt dunkande.
Då började jag tänka på mantrat SAT NAM som jag lärt mig under yogan.
Jag bara försvann. Vet inte om jag sov trots oljudet och blev snopen över att det gick så fort. Vet inte vad jag gjorde men jag antar att det var något yogiskt .
Så var det dags för ett besök hos doktorn igen för att få svaret på röntgen.
Skador på kotor i ryggen, sade han. Vad dom nu heter. Kommer inte ihåg vad han sade. Det blev remiss till ortopeden.
Vid besöket hos ortopeden nu i veckan han gav mej alternativen att antingen steloperera eller försöka med sjukgymnastik . Det hade jag provat förut så jag sade Yoga istället.
Hm, hm! Han grymtade konstigt.
Då sade jag:
-”Du tror inte på det här med yoga hör jag!”
Så jag berättade för honom att jag blivit så mycket bättre och visade honom passen jag brukar göra. Han läste noga igenom och sade att det här verkade ju vara riktigt bra. Fortsätt men var försiktig. Det ska inte göra ont. (Det brukar Göran och Susann också säga så det visste jag ju). Skulle jag bli sämre var jag välkommen tillbaka.
Jag fortsätter med mina pass och lär mej olika andningar. Eldandningen är svår och det är rotlåset också, men det kommer så fortsätt bara, säger min distanslärare Susann.
Kan numera sitta på en sandkudde på golvet dock inte i yogaställning men det går lättare för varje dag. I början satt jag på en stol så det har blivit så mycket bättre. Jag är mycket rörligare idag än jag var för ett år sedan.
Jag fortsätter att öva och yoga.
Tack Susann för att du lär mej yoga!
Jag säger det igen – min mormor är bäst!
Halkade in här på din fina blogg.
Jag tror absolut att du är inne på rätt spår. Själv har jag lärt mig en hel del om Basal Kroppskännedom, där Yogan till viss del ingår. Men skulle vilja lära mig mer.
Kul att du tycker om. Varmt välkommen åter!