Den traditionella yogin säger att det vi får i oss via yogan på gymmet är lite skum på ytan djupt inne i viken.
Viken är fin!
Men därutanför finns det en hel ocean som väntar på att vi ska simma längre ut och kanske till och med dyka ner under ytan.
Eller som en 16-bitars prinsesstårta där gymmet vara bjuder på en tesked av grädden.
Det är gott!
Men hela tårtan innehåller så mycket mer. Både i mängd och i ingredienser.
För att inte tala om marsipanet 🙂
Susanns kåserier om livet 
Hej,
Åh, det låter så skönt. Vore skönt att komma till någon sorts lugn, i ett liv där man inte känner sig lugn alls. (Eller för det mesta inte, stirrig som en vallhund!) Hur börjar man vägen till det lugnet? Eller ens komma in i viken?
(Hehe, lättare att skriva än att säga på riktigt. Träffades ju (har jag för mig?) jag är Anettes bästis, och var på Yogan förra onsdagen. 🙂
Visst minns jag dig Jenny.
Du kan börja där du står. Skriv. Skriv till mig. Berätta hur du känner det. Att skriva är otroligt helande. Det är skönt att ha någon utomstående att skriva till. Man måste formulera sig då. Så man blir förstådd.
Du kan också komma till mig eller till Bettan och yoga. I grupp eller enskilt med samtal.
Vägen är kantig men den går åt rätt håll. Bara man kämpar på fast det är tungt.
Du är såååå välkommen vännen!
min mailadress har du längst upp på första sidan