Vad vore livet utan…

klappar.

Så här till jul.

Fick en häromdagen. En stor klapp. På huvudet. Och en jättefin lykta i smide.

Visst är det fint att få bli klappad på och bekräftad ibland.

Sedd.

Hjälpte en kollega med ett intag av en pensionsplan till företaget.

Vilket är precis just helt enkelt bara mitt jobb.

(Intaget är en släng av ordbajs sedan fastighetsmäklartiden då man tog in hus till försäljning och då gjorde ett ”intag”).

Men min kollega kom och kramade och klappade mig och gav mig en present. Och sååå barnsligt glad jag blev.

Det är faktiskt lycka att känna att man bidragit.

Att man har gjort skillnad i någons vardag.

Även om det bara är en vanlig affär på jobbet så har jag underlättat för min kollega att göra ett ännu bättre jobb för sin kund.

Det känns fint.

Det gör den goda spiralen ännu godare. Det är ännu lättare att hålla upp dörren för främlingar och ta upp påsen åt någon som just tappat den.

Ju fler leenden jag får desto mer vill jag ha leenden. Och ett leende föder ett till och ett till och ett till…

Så goa vänner.

Håll upp dörren åt främlingar.

Håll upp dörren, släpp igenom främlingen och gå DÄREFTER igenom dörren själv.

Du blir gödd av leenden kan jag lova.

Det är fint 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: