… tänkte gå till bankomaten och hämta ut pengar på lunchen. Tycker inte om att vara utan kontanter.

Har en del ärenden under dagen som tarvar dessa slantar… och kände ett visst motstånd mot att jag inte skulle hinna runt Skeppsholmen på timmeslånga lunchpausen. Vi har egentligen bara trekvarts lunch men århundradest bästa arbetsgivare bjuder dagligen på en extra kvart så att vi ska hinna äta ordentligt. Jag har begåvats med riktigt trevliga chefer numera. För att inte tala om mina himla trevliga medarbetare…Men  nu var det inte det jag skulle berätta om. Stringens min kära Gunnarsson.
🙂

Hur som.

I två dagar har jag inte vaknat av min kära lilla Iphone. I förrgår stod det i Svenskan att vi Iphoneanvändare inte blivit väckta för att alarmfunktionen inte fungerat som den skulle. I två dagar har jag vaknat av mig själv.

Helt ok eftersom jag är så programerad på tjugo i fem så jag vaknar runt denna tid ändå men man blir ju osäker i alla fall. Imorgon kanske jag inte gör det och kommer försent till jobbet. Så jag bestämde mig för att köpa en väckarklocka i reserv på lunchen. Min Skeppsholmenrunda var ju körd ändå. Men plötsligt sade mitt minne mig att jag kanske hade någon elektriskt dylik någonstans i någon låda. Sagt och gjort, jag tågade ut med morgonmackan till hallen och till min pigtjusaren där. Drog ut lådan och letade elektronisk klocka samtidigt som jag förberedde mig på att inte hitta någon  för minnet är dåligt nuförtiden. 

Ingen klocka. Men det var faktiskt inte det jag skulle berätta om … heller….

Men så såg jag ett kuvert där. Susann Gunnarsson stod det skrivet med blå penna. Hmm.

Med mackan i munnen sprättade jag upp fyndet eftersom jag är kroniskt nyfiken och inte förstod vad som kunde döljas innedäri.

Dröm om min förvåning. 5 stycken femhundralappar fann jag. Med en lapp där det stod med min handstil;

”Här ligger 2 500 kronor och väntar på bättre tider”.

Plötsligt minns jag att jag i somras lade kuvertet där för att jag alltid skulle ha kontanter hemma, i fall att…

Var tvungen att ta ut mackan ur munnen och skratta högt.

Skeppsholmen here we go.

Ingen bankomatkö på lunchen längre. Och pengar till mina kontanta ärenden…

Liten elklocka får inhandlas efter jobbet idag.

Den där alldeles enastående ”Bussen” kommer i tid hela tiden.  Ska prata med min gode vän fackpampen på Busslink. Lite beröm är de faktiskt värda numera tycker jag.