städa, stryka och hänga tvätten. Hacka lök, göra köttgryta som doftar mustigt och ta en kopp kaffe på verandan i solen med duntäcke över benen i den första vårsolen. Att få lust att tvätta fönster och feja. Det är som om urgrundsdjuret inom en vaknar till liv och sträcker sig ut mot världen igen. Vårstädning. Ut med vinterns gamla och nötta. In med frisk luft och bort med snön. Göra fint och röra i grytan. Mysa helt enkelt. Småvissla och sätta upp håret i en knut ovanpå hjässan. Klappa kattan. Stoppa strumpor.

Nej nu överdrev hon…

Men visst kan man säga att det är något djupt djuriskt över vårkänslor….