————————————

Ditt inlägg i Asbergers forum:

Hej

Som rubriken säger tänker jag skriva mina tankar om hur man själv kan jobba med sig själv och dra nytta av att vara AS.

Ta inte nu allt personligt eller så men ingen än DU kan göra dig bättre och starkare som AS och utnyttja din ”talang”

Jag ska försöka förklara!

Redan som barn så kände jag mig annorlunda, det var något som inte stämde.

Jag gilla inte att göra visa saker som andra barn gjorde och skulle man klättra i träd eller hus så tänkt jag mera på vad som skulle kunna hända om det gick galet.

Det ska säga att det är inte alltid som jag lyda mina inre varningar för jag har haft två schack partier med döden när jag var barn, vilka jag har gått segrande ut i från (annars skulle jag inte sitta här och skriva), och eftersom dom händelserna är personliga men hänger ihop med det hela så kan jag berätta.

Första gånger blev jag på körd av en bil och så här i efterhand så vet jag att det var mitt fel, något på andra sidan gatan fånga min uppmärksamhet så jag glömde bort att titta efter bilar, där av hamna jag på sjukhuset.

Den andra gånger höll jag på att förlora schackpartiet med döden och det var när jag föll ner från ett hopptorn och slog i bryggan för att sedan som medvetslös ramla i vattnet, hade det inte varit för två grabbar som drog upp mig så hade jag varit spöke nu.

De var i korta drag vad som hände men dom här händelserna har satt djupa spår i mig vilket har gjort att jag uppskattar livet mera och vet att livet kan ta slut när och så fort som helst.

Nog om det, men hela tiden har jag kännt att jag var annorlund än andra, jag gjorde saker och ting på ett annat sätt men slutresultatet var ändå det samma.

Jag var inte ett flock djur, gilla att vara ensam och göra det jag gillar att göra men även saker som jag inte gillar men var tvunget att göra.

Så under hela min uppväxt tid så har jag känt mig inte som en ”grabb” i gänget utan mera som en grabb som är osynlig och står och tittar på dom andra och vet inte hur jag ska tolka det dom säger och gör.

Vi spolar fram tids bandet till för 5 år sedan då jag gick igenom en utredning via utrednings teamet i Liljeholmen, då jag fick reda på att jag var Aspbergare.

Blev jag överaskad av beskedet, nä, det blev jag inte men därimot rätta den ut en massa frågetecken som hade funnits där.

Bland annat varför gör jag saker långsamare än andra men det har fått sig en förklaring, jag är AS.

Efter beskedet att jag är AS så har jag jobbat med själv.

Då undra ni hur eller hur ?  😉 

Jo, som ni själva gör och som jag gör så vill man ha det som alltid har haft det som t.ex mattor mina mattor har alltid lägat på samma ställen sedan jag flytta in i min lägenhet men efter diagnosen så flytta jag runt dom i lägenheten, bara för att utmana mitt tvång.

Även det där med att prata med främlingar har jag jobbat med genom att prata med främlingar och då menar jag inte att jag hoppar på folk ute på stan utan när dom kommer till arbetsplats (jobbar som vaktmästare på en skola) så tar jag kontakt med dom och fråga om jag kan hjälpa dom.

Den här grejen var den svåraste grejen att göra för då måste man vara social ta kontakt men det har gått bra.

Då frågar man sig om jag har något knep hur jag jobbar med mig själv?

Japp, jag har några knep som jag till och om vi börja med min när miljö m.a.o min lägenhet så om jag inte städar så gör inge annan det utan vill jag ha det snyggt om kring mig så får jag själv städa.

När man är ute så får man inte bli förbannad över nedskräpningen som är utan se igenom det hela och vill man göra något kan utmana öde och gå med i någon rörelse som städer ute i naturen men jag själv är inte intresserad av det.

Nu kommer vi till att möta människor och det här är hur jag gör, om det funkar för dig så varsågod men så här gör jag.

När jag möter någon ny person så går jag in med ett vänlig bemötande och under dom första tio minuterna så analysera jag vilken typ av människa det är som jag pratar med och ofta är snälla vänliga människor som jag pratar mig och då går jag in i rollen som vänlig person med andra jag blir en sådan person som jag har framför mig.

Skulle jag möta en person som är t.ex arugant så går jag in i rollen som en person som är likadan med andra jag blir en spegel av den person som jag möter.

Då frågar en vän av ordning, funkar det?

Japp, för det mesta, men i bland kan det bli fel och det är inte underligt eftersom man AS men det får man ta.

Så för att summera det hela, utmana dig själv, bär det emot, gör det ändå för du har redan kalkylerat risken en då och det ända är att du kommer att få roligt

Så börja spela teater, ta på dig en teater roll när du möter människor, bli den person du själv vill möta.

Framför alltid håll dig till sanningen säg inte för mycket, utan kommer någon och frågar, har du sagt det här så ska du stå för det utan att behöva skämmas.

Så jobbar jag med mig själv och i bland är det på ren svenska ski-t svårt att bryta rutiner så i bland går det och i bland går det inte.

Just nu har jag konflikt på jobbet men jag hänger inte läpp för det utan funderar på hur jag ska lösa det hela, men det gör på något sätt.