Trott jag varit någon annan men konstaterat att så inte är fallet…

Nej, jag har inte lidit av schisofreni!

Men jag har under lång tid i mitt liv trott att jag varit en tävlingsmänniska. Men nu ”på ålderns höst” och med lite mer självkänning så kan jag glatt konstatera att jag är långt ifrån att vara någon som går igång på tävlingar. På jobbet har det alltid varit tävlingar. Och visst har jag vunnit ibland. Anställdes för att jag var en tävlingsmänniksa. Jag trodde ju det på den tiden. Men jag blev aldrig glad när jag vann. Jag förblev likgiltig. Men man skulle ju vinna….  Men i min värld så kunde jag lika gärna ha släppt förbi någon för att jag tyckt synd om någon eller för att den såg ut att vilja vinna mer än jag ville. Fast jag gjorde som jag blev tillsagt. Jag försökte vinna. Och ära och provision och så skulle det bli. Och jag blev aldrig glad. Nu fattar jag varför. Det är inte det som triggar mig.

Nu längre. Om det någonsin varit så eller om jag trott att det var så för att man sagt mig att det skulle vara så….

Jag kände bara frustration över att inte ha koll på min situation. Det var det jag ville ha. Jag ville kunna påverka min situation. Det var det jag ville. Det vill jag fortfarande. Och jag vill vara självständig. Jag vill kunna avgöra själv när jag ska göra saker och ting för att det ska bli det absoluta resultatet. Om jag ska läsa in ett långt dokument så vill jag kunna göra det när jag är utvilad och då jag har lugn och ro. Då jag är som mest receptiv. Då är det lättast, det går fortast och jag minns bäst det jag läst. Jag vill inte läsa in knepiga saker när det är som stökigast runtomkring mig, när det låter och skramlar och när jag blir avbruten hela tiden. Jag vill ha självständigheten att ha lite makt över mitt liv för att kunna ge mitt absolut bästa. Jag vill också kunna känna att jag kan förbättra och förädla det jag gör. Att det finns en koppling mellan det jag gör och att  jag kan göra det bättre i framtiden. Jag vill ha möjlighet att påverka och göra saker och ting bättre. Jag vill kunna behärska det jag gör och jag vill ha känslan över att kunna göra skillnad och bidra till något som är större än jag själv.  Jag vill tjäna drägligt med pengar för att kunna försörja mig men jag behöver inte provisioner och tävlingar och bonusar för att jag ska prestera som bäst. Jag uppskattar belöningar i form av pengar men det är långt ifrån en förutsättning för att jag ska göra ett bra jobb.

Är det mig det är fel på? …………I så fall har jag numera accepterat det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: