Mina bröst är en privat angelägenhet, jag vet!

 

Men nu har jag varit offentlig sedan maj 2009. Hängt ut både det ena och det andra har jag gjort. Så varför inte hänga ut mina bröst. De hänger ju i alla fall…  Inte för att ni ska få se dem på bild. Det är inte så mycket att exponera i detta forum. Men de är vackra. (Skönt att kunna säga vad man vill. Du kan i alla fall inte kolla min sanningshalt ! ).

I dag är det kanelbullens dag. Det firar jag med att gå med mina två bullar till Danderyds sjukhus. Ett ställe som mer eller mindre känns som hemma för mig. Har haft mina perioder där. Jag kan deras operationsrutiner. Eller brist på rutiner…

Säger bara, Nekrotiserande Faschit typ G…

Men nu var det mina två bullar. Inhängda i ett stycke BH inköpt på Twilfit. Tunga och härliga skumpar de runt där inne. De som en gång var pyttesmå (när jag var runt 25) är nu pumpastora och glada (Liiiten överdrift) och hyfsat i vägen för all typ av verksamhet. Nästan!

Skojar. Jag gillar verkligen mina bröst. De är en del av mig. De hänger liksom med… Jag är otroligt glad över att de finns. Mjuka och stiliga. Som en kudde när man är trött. Fast jag når inte med huvudet. Så det får bli kudden istället. Hur som så är de runda. Som bollar. Eller bullar om du så vill. Men inte idag. Inte inne på ett rum på Danderyds sjukhus. Där var de som tunna frimärken. Båda två fast ett i taget.  Jag bad att få sitta i en stol. Tänk er själva, jag har lågt blodtryck. Vad betyder det när man utsätter sig för sånt som är LITE  läskigt… Jo, det finns risk för svimningstendens. Tänk dig själv att stå med ena stoooora runda och ståtliga bröstet i en maskin som med hjälp av tung och kall mekanik pressar ihop de stora hjärtebarnet till ett frimärke. Tunnt som mellanrummet mellan frimärket och brevet. Ja, så är det. Så blir den fina goa härliga bullen. Tänk dig då att det finns svimningstendenser. Det betyder omedelbar ihopsjunkning ner till golvnivå. Om jag då står där med min volumniösa sak fastspänd i en stor mekanisk och stabilt stående maskin och den maskinen har pressat ihop bullerullen till mellanrummet mellan frimärket och brevet-storlek och samtidigt spänt fast bullerullen i ett stålhårt och stadigt grepp som inte går att rucka på en millimeter. Jag ljuger inte. Jag sitter fast ända in till revbenen i maskinen med mitt högra härligt förutvarande stora och runda bröst.  Nu platt och synnerligen fastgjort. Tänk då att ha lågt blodtryck och att man tycker det är liiiite läskigt och att svimning infunnit sig förr.

Man blir helt enkelt hängandes i sin mata-bebis-kroppsdel.

Så jag bad om en stol. Det tog cirka ett par minuter. Per bulle. Sedan var jag ute ut rummet. Systrarna (de blev helt plötsligt två när de insåg att de hade en ”hysterika” på plats) gav mig vatten och frågade om jag ville vila. Nä, jag ville inte vila. Jag ville ut ur maskinrummet. Tog mitt bröstgarage och knäppte ihop det i ryggen och drog tröjan över huvudet och stapplade ut i korridoren.

Och kände mig stolt över att jag sagt ifrån. Så slapp både jag och systrarna en svimmande i-maskinen-med bullen-hängande medelålders ”hysterika”. För det var det ordet som användes om sådana som mig förr i världen. Då gav man sådana som mig luktsalt. Och så viftade man med små vita söta näsdukar framför ansiktet. Oj, vi har kommit en bit.
Hur som, idag är det kanelbullens dag. Fram för med bullar.

Jag är otroligt tacksam för att vi medelålders fortfarande kallas till mammografi.

Och gratis var det. Det upptäckte jag när jag letat i tio minuter efter kassan…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: