Mer nålar till min kropp tack!

 

Bild
Sitter i en grön stol med en rosa filt över benen. En annan grön stol står rakt framför mig. Där har jag lagt upp mina ben. Jag sitter med vet inte hur många nålar i rygg och axlar och så några på armarna. Skulle ha velat ha fler nålar. Minns de första gångerna jag var här. Det var superläskigt. Jag skulle aldrig platsa som sprutnarkoman. Jag uppskattar helt enkelt inte nålar innanför huden. Tycker sådana tingestar ska vara någon annanstans helt enkelt. Men gångerna gick och jag fick fler och fler nålar för varje gång. Ibland ligger jag på rygg ibland sitter jag på stol. Och för varje gång som går så känner jag mig mer och mer hemma här. Och min önskan efter fler och fler nålar ökar för var gång jag kliver in genom dörren. Doktorn är kort, halvhög jämfört med mig. Och hon ler och skrattar. Och jag förstår knappt vad hon säger. Och jag förstår inte hur i herrans namn det här med nålar fungerar. Men jag bryr mig inte. Bara jag får mina nålar så är jag lycklig. Doktorn är kvinna, heter Jie Liu och är jättesöt. Hon spelar kinesisk musik och jag hör inte vad som är början och vad som är slutet på låtarna. Men det gör inget. De är som balsam för alla som kommer in i hennes lilla besöksrum. Vi sitter i soffan, den gröna, dricker te och äter kakor och frukter. Vi är som en familj. Ibland känner man igen dem som sitter i soffan ibland inte. Men det gör inget. Vi småpratar som om vi alltid känt varandra. Doktorn är riktig läkare och professor i akupunktur. Det betyder en specialistvidareutbildning i Kina på 6 år. Hon har lärt ut akupunktur till kineser på kinesiska universitet. Hon imponerar. Hon jobbar och är flitig. Hon har ett gott hjärta. Hon önskar oss väldigt väl. Hon kan sin sak. Jag känner mig trygg.
Nu är det Valborgsmässoafton och jag ska träffa min vännina på Orangerietbar på Norr Mälarstrand. Detta underbara ställe. En fin afton utan brasa. Det känns bra eftersom jag läst idag om alla igelkottar som brinner inne i de stora Valborgsmässobrasorna. De har inte vett att springa för livet. De rullar ihop sig och kurar och litar på sina taggar. Söta ligger de som små bollar därinne i berget av ved och brinner upp. Nä, inga brasor för min del, tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: