Nu är det dax…för nya tag

image

Du är numera välkommen till min gamla bloggs nya domän. Efter sååå många års bloggande får nu mina kåserier en egen plats i universum.  Jaja,  vi har inte storhetsvansinne. Vi är bara trötta på att höra frågan hur man nu hittar rätt på den, oss. Du ser att vi är vi med varandra numer, min blogg och jag. Den är inte mitt barn längre. Den är en enskildhet. Om det nu finns någon som helst enskildhet förstås.

I mina studier om detta framgår att det till och  med vetenskapligt inte finns några gränser mellan dig och mig. Det är därför vi ska vara så rädda om varandra som vi någonsin kan vara.  Vi är ett sammanhängande beroende vi allihopa. Rätt som det är behöver vi någon som bryr sig om och då är det fiffigt att vi ägnar oss att bry oss om själva också. Att bry sig om betyder att visa att man bryr sig om. Om jag åker hemifrån och lämnar Kisse utan mat och vatten så kommer det att gå illa för Kisse. Speciellt som Kisse just nu endast är i färd med att undersöka varför han får gräs i pälsen när han går utanför altanen. Det tar så mycket av Kisses tid att Kisse inte märker den lilla fågeln som trippar förbi näsan. Något okunnig om saker och tings beskaffenhet visavi vad katter brukar syssla med.

Om jag med emfas hävdar att jag bryr mig utan att säga och visa det för Kisse kommer Kisse troligtvis att bli väldigt tunn och smal. Kanske till och med dö…

Så att bry sig  är ett handlingens väsen. Att säga att man bryr sig och ingen märker det är tämligen verkningslöst. Det kan spilla över på den onsdagen man är ensam och behöver bli ombrydd.

Så jag bryr mig just nu och önskar att du också bryr dig. Var rädd om de du vill ha nära dig. Annars finns de kanske inte där den där onsdagen när du behöver dem.

Kisse bajsar fortfarande i kattlådan. Bara så att du vet. Vi följer Kisses eventuella resa att flytta detta uträttanden ut i den fria naturen. Fortsättning följer. Jag åtar mig gärna, tills den dagen infinner sig, att hålla Kisses kattlåda fin och torr. Kattlådan som förövrigt för några dagar sedan inte var en kattlåda utan min inomhusverktygslåda. Men  vad gör man inte, när man bryr sig, och problemet med Kisses ankomst var förenat med en glömsk leverantör av Kisse.

Om du undrar, förresten, om jag inte bryr mig om de stackars människor som i Vaxholm håller på att drunkna i skrivande stund så kan jag meddela att livbojen inhämtats med tillstånd av vakten på sopåtervinningscentralen i Vaxholm. Den låg i högen av utrangerade livräddningsmanicker.

Om du letar efter oss, min blogg och mig, så är du varmt välkommen till:

susannsblogg.com

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: