…gick förbi affären och tvärstannade. Backade. Tittade. Och bestämde mig. Därefter gjorde jag lite miner som jag hoppades skulle se intelligenta ut. Du vet, när man tittar och beräknar. Är detta ett bra köp, sitter färgen fast, är priset bra, fungerar måtten på väggen, är det rätt kulört, är motivet tröttsamt i längden?

Jag väntade lite och bedömde stunden tillräckligt lång för att inte jag skulle kunna bli beskylld för impulsköp.

Sen köpte jag tavlan jag redan bestämt mig för innan jag passerade skyltfönstret.

Har ingen aning om vart den ska sitta. Eller om färgen sitter kvar om 6 månader.

Jag blev kär vid första ögonkastet. Jag passade helt enkelt bara ihop med detta konstverk.

Det första och dyraste jag någonsin köpt.

Som klippt och skuren för just detta fantastiska stycke konst struntar jag alldeles otroligt blankt i om jag blir bittert besviken om ett halvår för att motivet krackelerat.

Jag tänker njuta fullt ut här och alldeles just nu.

Rätt och slätt tokkär!