Jag tar för givet att du förstår vad jag säger när jag säger att jag vill….!

…Fast jag inte ens vet det själv. Jag skulle ju bara pyssla lite. Det betyder hänga tvätt, torka diskbänken, sortera kläder, facebooka lite och sist men inte minst… blogga en stund. Och kolla på blommorna och lyssna på fåglarna…. Och lyssna på regnet….

Och det betyder att jag absolut vill… det och det och det … jag ska bara… först och sen ska jag koka te. För att inte tala om att jag vill måla naglarna.

Jag vill!

Det är bara det att du glömde fråga VAD jag skulle eventuellt ha velat.  Det går inte att lägga huvudet så där sött på sne och fråga om jag VILL…. Det är självklart att jag vill. Absolut! Typ kolla på syrenen i trädgården och laga gräsklipparen (fast det där sista var en ren lögn. Förlåt!)

Gud vad det är högt det där gräset. För att inte tala om att kanterna har megahöga grässtrån överallt runt altanen. Vill du?

Ja, jag vill, säger du då så där sött!
Jag låser upp boden och tittar på gräsklipparen. Vad skönt det ska bli att han lagar den nu så jag kan klippa. Härlig man det där. Behöver bara säga att gräsklipparen är trasig och att gräset är högt nu. Så säger han att han vill….!

…..

 

Varför lagar han inte gräsklipparen?

Varför tittar han förälskat på mig med den där konstiga blicken?

Och fortsätter att säga att han vill…

Jag hämtar skiftnyckeln till gräsklipparen. Det var kanske den han saknade?

 

—–

Ps: inlägget har ingenting med verkligheten att göra…