”Larm om antibiotikaresistens

Sverige måste göra mer för att förhindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, konstaterar en ny rapport. Flera farliga bakterievarianter ökar kraftigt.”

Detta kan man läsa om i dagens tidning. Och jag mår illa. Det är inte så att jag har fått psykiska men av detta men jag har en otroligt stor portion ödmjukhet över det faktum att jag lever. Alla mina ben och armar finns kvar. Inget är bortamputerat men framför allt så lever jag. Minns bilderna jag såg när jag googlade när jag kom hem från sjukhuset. Illamåendet sköljer över mig igen. En massa år efteråt. Känner gråten under ögonlocken. Vill nog inte minnas. Troligtvis lever jag tack vare en otroligt duktig läkare på Danderyds sjukhus. Men jag kan känna att jag kanske inte skulle ha överlevt idag om jag fått bakterien nu.

Vi missbrukar våra resurser på så ofantligt många områden. Alltifrån rent vatten till mediciner. Om vi var lite vördnadsfulla inför den ofantliga mängd tillgångar vi har idag skulle nog alla på planeten kunna leva och känna trygghet.  Det finns så många onödiga saker vi lägger vårt krut på. Vi har en jord som är överbefolkad. Vi har övergripande problem med jordens skick idag. Ändå lägger vi tid, kraft och ork på totala oväsentligheter som utarmar det vi skulle kunna leva av. Vi äter så mycket mediciner att vi får äta mediciner mot biverkningar och till slut vet vi inte vad som är sjukdom och vad som är elände efter medicinerna. Och vi äter så mycket antibiotika att vi får problem med att få antibiotikan att hjälpa när vi verkligen behöver den. Liksom kvartalsrapporthysterin på börsen är vi kortsiktiga även när det gäller vår hälsa och vår jord. Varför bry sig om nästa generation? Tyvärr så kan vi falla på eget grepp vi själva också. Det är inte meningen att vi ska äta antibiotika för att kunna gå tillbaka till jobbet fortare. Eller de barnen antibiotika för att de ska kunna gå till dagis fortare så vi kan gå till jobbet fortare. Idag ges diagnoser av riktigt allvarligt slag på 40 minuter hos psykiatrikern. Och så pumpas det ut mediciner till höger och vänster. Forskarna får pengar av läkemedelsbolagen för att skapa ännu mer diagnoser. För läkemedelsbranschen behöver diagnoser för att kunna sälja piller. Läkemedelsbranschen föder anhörigföreningar med pengar för att de ska jobba för att fler ska diagnostiseras. Så det går att tjäna ännu mera pengar på piller. Häromdagen talade jag med en kvinna som har en heltidstjänst som tablettsanerare för äldre. På Apoteket! Vi stoppar i ungar amfetamin för deras bokstavskombinationer och har inte en susning om hur det påverkar dem på 10 års skikt. Vi äter smärtstillande för att kunna springa Maraton…..

Jag förstår inte!

Nedan har jag googlat på det som skulle kunna ha slutat med min död om det inte varit för doktor Olle Murén på Danderyds sjukhus.
Tack Olle!

Nekrotiserande fasciit typ G är en sk  mjukdelsinfektion.

Definition:

Samlingsnamn för utomordentligt allvarliga infektioner med ett mycket snabbt förlopp, uttalad vävnadsskada och hög mortalitet. Huvuddiagnos: Nekrotiserande fasciit M72.6

Symtom:

Svår smärta – ”pain out of proportion”/oproportionell smärta – i området, hudförändringar som initialt kan vara relativt diskreta, feber som inte sällan är låggradig, tachycardi (även den oproportionell, d.v.s snabbare rytm än febern i fråga borde ge).

I allmänhet, men inte alltid, finns någon form av ingångsport som en sårskada, ett operationsärr, ett sticksår etc. – tänk på iv-missbruk!

Behandling:

Tidig diagnos och snabbt inledd behandling! Akut transport till sjukhus. Ofta lämpligt med multidisciplinär handläggning av intensivvårdsläkare, kirurg- och infektionsläkare.

Operation har absolut högsta prioritet och innefattar radikalt avlägsnande av död vävnad, fasciotomi och inte sällan amputation.

Vid nekrotiserande fasciit krävs ofta stora kirurgiska ingrepp. Trots snabbt insättande intensivvård är dödligheten ändå ganska hög.