En ack så futtig hundralapp har just matats in på Stockholms Stadsmissions konto. Härförleden var jag och bevistade kafeterian i Gamla Stan som drivs av just denna organisation. Fint, rent, enkelt och bra. Det var nog ett tag sedan men jag minns det starkt. Jag vet inte om hundringen kommer någon till nytta eller hur mycket som dras av i så kallade administrativa kostnader. Men jag känner att jag nog inte bryr mig så mycket.. Någon har lagt sin själ i att organisera och styra upp något som kan bidra till att andra kan få det bättre i sin vardag. Är det inte rimligt att dessa människor ska få några kronor för sitt arbete också. Jag jobbar gärna ideellt men jag behöver ett jobb för mat och husrum också. Och om det finns människor som valt att på heltid arbeta med hjälporganisationer för att de brinner för det eller för att de helt enkelt tycker om att jobba med sånt så varför skulle de inte också behöva pengar till sin hyra och sitt uppehälle.
Nu vet jag absolut inte någonting om Stockholms Stadsmissions kostnader men känner verkligen att det inte betyder något. Jag satte in min ynka hundring och hoppas att den kommer till gagn för någon eller något. Jag kommer inte att märka av att den försvinner från mitt konto. Kanske kommer den någon till nytta som haft en mamma som jobbat i en affär där jag handlat mjölk. Som hjälpt mig att få möjlighet att slippa mjölka kon själv……
Tack för att jag fick bidra!
Susanns kåserier om livet 