Res dig upp för i hel … vete

alla har sina svårigheter att kämpa med

Nä, nu tog jag i. Men ibland känns det som om jag skulle vilja säga så. Generellt. Fast jag är inte arg. Mer ”kan vi inte börja tänka lite på något annat än oss själva”, känsla. Magdalena Ribbing har just myntat ett nytt uttryck. Hon talar om social autism. Och jag tror att det är just det som är grejen. VI håller på att gå in i en sorts generell social autism. Och inte bara det. Hur många som helst går in i en personlig social autism.

Hur ska jag synas mest när jag beträder ett rum? Jag har rätt till att förverkliga MIG SJÄLV. Jag ska uppnå  mina  mål om det så är på bekostnad av de jag har runt omkring mig.  Mitt space är viktigare än ditt. Vet viktigaste är att jag vinner. Jag läser självförverkligandespalter i tidningarna.

Hur i hel—vete kunde det bli så här? När kunde JAG bli viktigare än det faktum att vi är väldigt små utan världen runt omkring. Du kan inte ens gå på toaletten utan att vara beroende av andra. Någon har gjort den där toan du sitter på. Någon har fraktat dit den. Någon har installerat den.  Du kan inte leva en endaste minut utan att någon eller en massa andra har bidragit till din tillvaro. Individualismen gör oss väldigt, väldigt ensamma.. inuti.

Ja, det är viktigt att hitta vägar att skapa frid inuti en själv. För det är först då du kan bidra till någon annans välmående. Men det är inte samma sak som att fullständigt sluta ta hänsyn till din omgivning i jakt på egen vinning och eget självförverkligande.

Om du inte reser på dig för en äldre person på bussen, om du inte frågar mer än du begär att andra ska lyssna, om du inte funderar lite över hur du kan bidra till att glädja någon annan, så kommer du förr eller senare att bli väldigt ensam…

Vi är väldigt många som kämpar med vad livet har drabbat oss med. Att vara hjälpsam och medkännande mot andra kanske ger mer frid än att leva upp till målen du får av din chef. Sätt dig ner och håll om den du ser sitta på bänken…

2 svar till “Res dig upp för i hel … vete”

  1. JR skriver:

    Du är som jag såg Dig när jag mötte Dig för första gången i mitt liv. Det är stort. Det betyder enormt!!! Och Du fortsätter och sprider det vidare för alla andras skull!

    Kärlek!
    Tack!
    Namaste.

    • Susann Gunnarsson skriver:

      Hej!
      Tack för dina väligt fina ord. Jag vet inte vem du är men det du skriver värmer väldigt mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Blogg på WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: