Indianen i mig kom fram i ljuset

11 maj, 2014

Det är underligt. Har gått på en kurs i hur man gör drömfångare. Och pratat på värsta syjuntasättet med mina kurskompisar. Vi har sprutat kreativitet, vi har fullständigt ( läs jag) gått bananas på lyckan i att skapa och forma och klistra och backa och titta och leta i ett överflöd av fjädrar, pärlor, lappar och tyger. Mina sinnen fullkomligt exploderade. Jag tappade hörseln och fokuset blev typ tunnelseendeaktigt. Världen försvann. Min värld krympte ihop totalt och jag blev ett med klisterpistol och lådor med underbara saker och ting. Det var vi kursisar, och den lilla underbara lokalen som formligen inbjöd till skapande och frigörande. Mina händer kände, smekte, tryckte och fumlade. Mina ögon lyste och jag sög in det jag gjorde. Ibland backade jag och ändrade men nästan hela tiden så flödade det ut ur kroppen och bara blev. Allt tog form och färger fick en given plats. Det rann ut ur fingrarna på mig. Som forsande vatten från en slang.

Nu har min drömfångare fått sin egen plats i mitt vardagsrum.
Och dröm om min förvåning. Min natt har fullständigt exploderat i drömmar. Som jag kommer ihåg. Jag har varit allt från väldigt arg till underbart lycklig. När jag vaknade var det fridfullt och tyst i mitt sinne och morgonen kändes öppen och spännande.