Så oändligt mycket svårare i alla dessa internetkanaler vi har idag. Att chatta på Whats App, Facebook, Viber eller messa eller mejla eller gud vet alla sätt som finns nu för tiden. Det enda jag längtar efter är att krama om och trösta i verkliga livet. Att koka en varm kopp te åt dig och spela lite fin musik och klappa dig på kinden. Att hjälpa dig med det där lilla extra som underlättar för dig nu när det är svårt.
Men jag önskar att du kan känna att jag finns trots avstånd och praktiska svårigheter.
Jag vet hur du känner dig, Malin. Så väl!
Kram
Jag vet! Helt galet! Och nu kommer tårarna.
Jag vet att du finns där.
Snart får vi kramas! Du ska komma till mig i dalarna så får vi svepa in oss i varsin filt ute på altanen och värma varandra med varandras närvaro💖💖💖💖
Kram