Bortsett från min Toyota, min Mac och min Padda så står mitt badrum högt i rang. När jag sitter i min farmors gamla fåtölj och har fötterna på det varma golvet iklädd morgonrock och varma handdukar och borstar håret på morgonen så finns det inga sorger. Bara välbefinnande. Sicken lycka att få sitta på en sådan här plats i livet. Mitt badrum, som inte har något badkar, är som en möbel hela rummet. Kanske saknar jag ibland badkaret men ytterst sällan. Däremot älskar jag att öppna fönstret och kika ut rätt ut i min härliga trädgård. Kontemplera i fåtöljen och smörja in fötterna och sätta på mig sockor och lyssna på Ajan Brahm i medhavd Padda. Dörren till sovrummet är öppen och dörren till hallen likaså. Huset är tyst och stilla. Just nu. Har för tillfället stormande mycket folk på övervåningen som bor där en stund. Men just nu verkar alla sova. Kattan har fått mat och jag njuter. Blomman sonen gav står och lyser. Jag ska till jobbet efter en fin helg. Igår var jag tillsammans med en av mina äldre vänner i skogen på Bogesund. Vi gick i detta vackra naturreservat och sen fikade vi på Bogesunds Slotts vandrarhems söta fik. Med hembakat i solen. Länge pratade vi. Och nu är jag glad för ett enkelt men väldigt värdefullt minne. För den människan som jag fördrev söndagen med är en sån där människa som är en människa. På riktigt. Varm, go, intelligen och snäll. Med både hjärta och hjärna!
Susanns kåserier om livet 