Dimma, dis, höstfärger. Mjukt omsluter tillvaron mig. Det känns tryggt och stilla. Världen är bedårande vacker denna morgon. Någon har hängt röda papperssnören i ett träd. Färgen bröt så ljuvligt. Ett litet oskyldigt samspel mellan naturen och människan. Får mig att tänka på det här med livet och hur evigt det är. Allt går i cykler. Runt och runt. Allt förändras, ändras och återuppstår. Höst blir vinter, vår och sommar och snart är hösten tillbaka igen. Pånyttfödd. Allt ner till kvantfyskinivå kommer och går, kommer och går. Så även vi som människor. Vi som är så oerhört komplexa och sammansatta. Ner till molekylnivå. Allt upplöses och bildar nya konstellationer. Livet är evigt. Vi ändrar bara form och färg.

Det känns tryggt och skönt.