Det gör jag. Eller rättare sagt, jag tror på det goda i livet. Och visst kan det vara sött att kalla det Tomten. Eller jag tror på evigt liv. Kanske är det samma sak?
Jag inser att det inte finns någon mening med livet. Det är energier som omvandlas i ett ständigt flöde. Atomer, molekyler, kvantfysik och allt det där man inte begriper. Men jag tror att det även finns ett sjätte sinne. Förutom våra fem vanliga, syn, lukt, hörsel, smak och beröringskänsel. Det sjätte sinnet, ”mind”, sammanhållaren. Jag tror att det kan delas i i två delar. En ”doér” och en ”know´´er”/consciousness. Doer´n håller samman alla sinnen och skapar handling och utfall. Gör saker med vår ”kött och blod-maskin”. Och ”knower´n” som är vårt medvetande. Som håller samman känslor, minnen, upplevelser, det som är den sammanhållande energin i det som kallas Susann. Kanske kan det vara det mörka som finns mellan allting som vi namnger. Den energin som finns mellan atomerna, mellan de partiklar som rör sig i ett definierbart utrymme. Det mörka som vi inte vet vad det är idag. Som vi kallar allt från tomrum, svart massa till energi rätt och slätt. Nere på kvantnivå. Svart massa. Vi tror oss veta att det finns ett ”mörkt rum” mellan de minsta beståndsdelarna. De finns de som säger att om vi ser de minsta beståndsdelarna i en ballong så är rummet mellan dessa 80% och beståndsdelarna 20%…. Hu – kan kallas ”otänkbart”…. Men ”knower´n´” kanske kan vara det här som är det som vi inte vet vad det är. Det som håller samman känslor, själva upplevelsen, minnena. Det som är Susann, just nu. Och är det så så torde det vara troligt att det som är Susann, just nu, är något annat när köttochblod-maskinen Susann är jord. Jag tror det kan förklaras så här. Kanske. Consciousness. Detta vackra ord som ser ut som vispad grädde. Eller tomteskägg. Och då kommer vi till meningen med livet – som jag inte tror finns. Livet är en ständig rörelse av allt från minsta beståndsdel till olika universum som kommer och går. En ständig rörelse av det som är som alltid finns som bara ändrar skepnad. Och om man ser det så så kanske meningen med livet kan vara att vara rädd om detta som alltid finns och som hela tiden ändrar form och färg. Som du och jag. Vi föds, lever och dör och återföds. Meningen kanske är så djupsinnig att det är så lätt att meningen är att ta hand om varandra. Att vara snäll helt enkelt. Att hela tiden sträva efter att vara en medkännande varelse som är snäll och förstående. Som inte sätter sitt ego i första hand utan som försöker vara en som inser att egot inte ens finns. Allt hör samman och vi är samma sak du och jag. Det du kallar du är bara en ”köttochblodmaskin” bestående av fem sinnen och celler, syn, hörsel, lukt, smak och beröringskänsel och celler i olika former. Det sjätte sinnet, consciousness, är allt och hör samman. ”Mitt” consciousness är bara en del av den energi som är, en beståndsdel av en helhet.
Kan det vara så här?
För om det är så här så är det just den delen av allt consciousness som finns som är i mitt utrymme just nu, det jag påverkar när jag mediterar. Oj, vad häftigt och stort!
Då är det helt plötsligt så att det viktigaste för mig är den jag har framför mig. Inte jag själv………..
Och att fylla det rum som är just nu med det som är viktigt. Essansen av allt. Då blir valen väldigt lätta och ändå så svåra. Då blir det helt plötsligt väldigt viktigt att inte låta sig förmörkas av det som i en stor helhet inte är viktigt. Svårt och så fruktansvärt självklart. Småsinthet, svartsjuka, avundsjuka, snålhet, prestige, stolthet… Allt sånt som är så oerhört kraftfulla ingredienser i vårt liv men som är så totalt pyttigt, litet och oviktigt. Häck, väck, vällingsäck. Bort med allt sånt. Sortera och släng. Fyll livet med kärlek, vänskap, generositet, snällhet och godhet. Och välj att göra saker som känns meningsfulla. Och fyll de andra sakerna du behöver göra med mening.
Då tror jag att det är troligt att Tomten kommer! Och det är väl i och alla fall meningen med livet :)….
Susanns kåserier om livet 
En underbar, nästan poetisk reflektion över människans aktuella situation och hur hon kan förhålla sig till den. H/P
Tack snälla pappa!
Kram