Sommaren är slut och hösten kommer. Jag trivs med det. Jag tycker om hösten… Den är mjuk och len mot huden. Den gör att jag får ta på mig tröja och raggsockor och tända ljus. Skiftet går i helgen då vi har årets kräftskiva hemma. Man vet inte om det blir inne eller ute på verandan. Vilket som blir bra!
Jag upplever alltid skiftena i årstiderna som spännande. Det ligger ett tomt ark framför mig med möjliga händelser. Good or bad, who knows… men det ligger i sakens natur att det händer något i livet hela tiden. Mina kompisar och jag pratar mycket om vårt behov av stabilitet och trygghet. Och hur totalt orimligt det är att sträva efter. Vi talar mycket om vad som händer sen. Branscher kommer och går. Som precis allt annat här på jorden. Jag kan inte hjälpa det men jag skulle nog inte känna mig bekväm om jag visste hur mitt liv skulle gestalta sig. Jag skulle känna att en av mina allra största drivkrafter, min nyfikenhen, skulle försvinna då. Jag vill gärna ha någon att gå bredvid och hålla i handen men livet får gärna bjuda på överraskningar. Fast det är ett lyxproblem. Inser med allt större tydlighet att livet är lite för spännande för många, många människor. Blöta vägar och köer och dåligt väder på morgonen är ingenting mot ett oväder på Medelhavet i ostadiga båtar mot en ännu mer ostadig framtid. Jag vet dock inte hur jag ska ställa mig till detta. Vad händer i världen och hur ska vi hantera detta. Det är inte enkelt det där. Folkvandringar, flykt från elände mot ett bättre liv.
Mot en del av världen där vi känner att allt bara blir sämre,,,,
Men jag är övertygad om att vi människor är överlevare. Bättre eller sämre kanske det blir. Vem vet. Men förändras kommer allt alltid att göra.
Ser fram emot denna höst!
Susanns kåserier om livet 