En utmaning

IMG_2011

Alla kan inte älska alla. Jag begär inte att du ska älska mig. Inte ens att du ska tycka om mig. Inte ens att du ska hälsa eller fråga hur jag mår. Inte ens att du ska se mig. Du kan faktiskt behandla mig som luft om du vill.  Du har din egen spegel att titta i varje morgon. Och ser du inte det jag ser så behöver du kanske titta en gång till…

Men det bryr jag mig inte om om du gör eller inte.  Du får vara hur osympatisk du vill.  Du får vara en trist figur med drag av både det ena och det andra.

Vad du gör eller inte gör är inte min specifika uppgift att analysera. Så länge du inte gör direkt skada.

 

Min uppgift är att förhålla mig till dig. Jag ser att du inte mår speciellt bra. Livet är inte snällt mot dig. Du har haft det jobbigt, det vet jag. Ser nervösa ryckningar runt ögonen ibland.  Jag kan känna att du tycker livet suger. Ibland hemma, mediterar jag på medkänsla. Jag kan både förstå och känna att ditt förhållningssätt till mig inte har med mig att göra. Det har med dig att göra.

Så jag mediterar på att inte gå samma väg som du. Jag mediterar på att kunna förstå, vara snäll tillbaka och möta dig med värdighet och vänlighet.  Det mår både du och jag bäst av…..

Fast jag vet en som säger att ju bättre jag uppträder ju trotsigare och argare blir barnet i dig.

Fast man kan ju alltid byta jobb….

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.
%d bloggare gillar detta: