Nördigheten, den är rolig. Det är kul att cross-träna med musiken i öronen, noterna på pappret och texten och ackorden på samma plats…. fasttejpade på träningsmaskinen. Vad mer kan man begära av en stund på gymmet. Sammanfläta träning och övning och få ut 200 % av insatsen. Nästa steg är att hänga gitarren över axeln och spela samtidigt. Återkommer i detta ärende med bild…
Ja, visst är det nördigt. Att gå ”ål-in” i det man gör, det kan inte vara annat än just nördigt. Jag insuper och är passionerad. För det kan vara så att med nördigheten kommer, ”jaaaa, jag går upp innan jobbet för jag vill så gärna”- känslan. Kan också konstatera, liksom med yogan och meditationen, att ju mer man gör, ju längre man hållit på, desto roligare blir det. Kanske känner du som golfare igen dig?… Det är inte så att man tröttnar med tiden. Det är så att känslan av att ständigt vilja förfina fyller en med glädje. Kanske har jag några bokstäver i min profil, kanske inte. Jag struntar i vilket. Jag lever ett bra liv, jag har råd att vara nördig.
Ett liv jag bidragit till att skapa själv, som jag är stolt och glad och tacksam för.
Och tack till dig som gått vid min sida i ur och skur.
Susanns kåserier om livet 