Min fina, fina vän har gjort en himla bra grejj till mig. Bara för att jag inte ska hugga av mig mina fingrar. Lite med tanke på hur jag kan vara klantig när som… Men kanske också med tanke på universums påskickade utmaningar för undertecknad. Gnällde lite över slö yxa sist även om det nu bara var en i raden av regn som ramlat ner över mig på sistone. Fast saker som utmanar en kan endast göra en till en bättre person om man inte dör av dem och det har jag sannerligen inte haft för avsikt att göra då jag är alldeles för nyfiken på livet för det. Det finns förresten en nyfikenhetshöjare alldeles nära inpå just nu som ligger på njutningsnivå i min metabolism. En väntan på mitt livs nästa konsert. Lite bildligt talat. En målning över rosa saker i livet.

Kolla här vilken grejj min vän handgjort åt mig. Skärgårdens bästa tändvedsspintare. Nu kan jag gå ut när som helst och hugga och även om du kommer på besök med himla kort varsel så kan jag fixa brasan åt oss. Och jag kan släppa ut dig för samma syssla utan att vara orolig över att du är en klåpare som kommer att halta in med ett ben. Det skulle inte fungera för allt mitt förstahjälpenmaterial har jag själv förbrukat detta senaste halvår. 

Så nu kan vi sjunga och spela och sitta framför brasan du och jag. Med raggsockor och filt och myyyyysa. För i mitt hus har myset en galet framträdande plats.

Välkommen!