Ja, ibland, är livet värt att tacka och bocka inför. Jag är då Qvinna så jag niger lite lätt i andäkt. Vet att allt är i en ständigt föränderlig process och att gott följs av annat och annat följs av gott. Men just nu är det högtidligt vackert. Världen utanför mitt universum är visserligen lite kaosartat, det får jag väl lov att medge. Men inuti, hemma hos mig på min lilla gata, lyser solen.

Sen önskar jag att Mister Donald Trump tillfrisknar från sin Covid 19. Säger som Lars Wilderäng skriver i sin blogg Cornucopia, se citat nedan:

”Personligen hoppas jag att Donald Trump snabbt tillfrisknar. Han ska sparkas ut ur Vita Huset med huvudet före via ett demokratiskt val, inte bäras ut med fötterna först. Det senare alternativet skulle dessutom inte bara göra honom till en martyr för evig framtid, utan dessutom skapa decennier av konspirationsteorier från konspirationsnötterna.”

Det här alldeles oavsett att jag inte önskar någon dö i respirator med andnöd. För jag tänker så här,

”Don´t treat people as bed as they are. Treat them as good as you are”.

Jag kan ju inte sänka mig till samma nivå som jag kritiserar. Jag kan på sin höjd bara hoppas på att människor själva känner att man blir lyckligare om man är snäll och generös. Lyckligast, faktiskt. Det är extremt underskattade sidor som alla ändlöst, kan kultivera. Jag tränar varje dag. Fick faktiskt tillfälle att träna igår då jag hörde mig själv säga att jag tyckte det vore en himla bra lösning på galenskapen om karln dog nu när han ändå hade Corona, men så insåg jag att detta alldeles uppenbarligen gav mig ett lysande tillfälle att bli en än lyckligare och än mer harmonisk människa än den jag redan är. Så jag ändrade min tankebana och bad inom mig att jag skulle vara kapabel att omfamna lite empati gentemot världens största dårskalle och be honom överleva Corona.

För död skulle han göra större skada. I alla fall om han dog i Covid 19, just nu…

• Jag skulle ha det i mitt vackra universum att jag önskat någon dö!

Och:

• Vem vill ha en till ”livsfarlig” stolle som martyr???

Och jag vet vad som skapar lycka. Så när märkliga tankar flyger in mitt huvud så passar jag på tillfället att vända min uppmärksamhet mot det snälla och lite mer generösa hållet. Måtte fanstyget överleva… Så känns det genast lite, ännu, bättre.

(Skrivit en mörk morgon innan du vaknat!)