Tre stycken är de nu och ett på väg. När jag var ung ville jag ha ungar, hundar och hembryggt äppelvin. Från egen trädgård. En riktigt helylle var jag. Är kanske fortfarande. Tämligen ointresserad av flärd och resor till exotiska länder. Tämligen tråkig enligt en del kanske. Enligt mig själv sunt jordnära. Och jag har ju min egen åsikt närmast mig i terrängen som tur är. Äppelvinet har blivit vinägrett och utan längtan. Då är ett glas rött någon gång kuligare.

Längtan efter stor familj när jag var ung blev inte verklighet. Fick två barn men högst älskade sådana. Som ger mig barnbarn istället. Hund skaffade jag igen på äldre dagar och nu förundras jag över hur roligt det är. Både med barn, barnbarn och fyrbenta för Kisse räknas också. Vi umgås på nätterna, hunden och jag på dagarna och resten så ofta livet tillåter.

Och tack och amen för mitt ständigt närvarande surdegsbröd. Bakandet startade när barnen var små, fick ett uppehåll gud vet varför men nu är det igång igen!

TV’n åkte ut för jag tittade aldrig på den. Har full förståelse för att den sänder himla många bra saker och att man både kan lära sig saker och underhållas men allt kan man ju inte hinna med här i livet. Och ångrar jag mig kan jag alltid hämta ner den igen. Den fick bo hos Kisse som inte verkar ha något att klaga på vad gäller den saken.

Två föräldrar, två barn, snart fyra barnbarn, en hund och en katt. Många vänner och en stor kärlek.

Tack.