Och vem är du som är kapabel att ha så starka känslor och varför känner du så mycket svart i ditt inre? Vad har hänt som gör att du är så starkt påverkad att du inte kan släppa taget? Hur präglades du till denna känsla som övervunnit all din kärlek,
Som är som balsam för själen. Tagen på Gotland 2009. Jag bara älskar den.
information och öppenhet är det enda verktyg vi har mot våld, rasism och sådana som Breivik. Det går inte att göra på något annat sätt. Det går att hjärntvätta människor. Det vet vi. Det har socialiststater sysslat med och det har gått bra en stund. Men för eller senare spricker
…min naiva tro på människan. Låt mig få fortsätta tro att ”han menade inget illa, han var bara ledsen och kunde inte uttrycka sig på annat sätt”. Så dumt det låter… eller hur. Vad som gör människor elaka, hatiska och grymma vet inte jag. Jag vet inte heller om jag
för att avgöra om han ska ha vård eller fängelse. Ja, det kan väl vara bra. Eller???……..Varför? Hur som kan jag känna att han i vilket fall som helst ska vara inlåst för all framtid och aldrig komma ut igen. Och den största anledningen är att skydda världen från honom.
vad som drivit en människa gjord av en mamma och en pappa, av kött och blod, sprungen ur en handling som borde vittna om kärlek till livet, att göra något så ofattbart vidrigt hemskt. Alla människor har lika värde. Alla människor har samma rätt att vara här på jorden. Ingen
dessa fina möten. En Pingstpastor från Häverödal. En underbar vän som bara finns där. Någon tok som tycker det är kul att träffa just mig. En granne på Ica som ler. (Ja, jag handlar på Willys också). Ett barn som älskar en inte helt felfri mamma. Dessa möten. Dessa fantastiska
Det här skrev jag för lääänge sedan. Jag minns att jag fick många kommentarer. Alla utom en sade bestämt att jag tog i för mycket. Denna typ av kärleksrelation finns bara i mina drömmar. Så här ser vardagen inte ut. Det är bara att inse att man måste ge avkall
En sommardag med fina vänner på Gotland förra sommaren. En fantastisk segling, hyrbil runt ön och mycket njut och fina bilder. Jag älskar den här bilden. Jag älskar min fina lilla kamera.
livgivande vatten som jag känner behövs. Jag riktigt insuper hur gräset och mina fina pelargoner älskar. Utan vatten inget liv. Torrt, fnöske, dött och sprött. Kargt, kalt och eländigt. Regnet låter när jag lyssnar. Mjukt strilar det ner över mina ben som ligger utanför altantaket. Fötterna blir blöta. Spretar lite
Susanns kåserier om livet 