Vad vet jag… Mer än att det är rörigt, just nu. I stort sett, hyfsat skrattretande. För vad mer kan man göra åt eländet, än att skratta. I min tradition försöker man förstå. Man försöker se saker och ting från olika håll och sätta sig in i andras perspektiv, inte
Så kan man sitta still i båten och vänta med tillit. Det kommer att komma när det behövs skrivas. Jag kommer att veta den dagen jag behöver veta vad jag ska skriva om. Nu har den dagen kommit. Och det kom som en insikt från klar himmel. Plötsligt vad det
Har gjort min övning som jag fått av en av mina gamla munkar (Ajahn Brahm, med alias Peter Betts, engelsman och fd teoretisk fysker från Cambridge). Ta en bit toapapper. Vik på mitten. På ena sidan skriv allt negativt du vet om frågan som är under lupp. På andra sidan
Vissa saker hänger med längre än andra. Den här tröjan stickade min mamma till mig för 50 år sedan. Då var jag 10 år. Den har gett mig glädje sedan dess. Jag har varit så försiktig när jag tvättat den så den ser nästan ny ut fortfarande. Kan man annat
Det är något visst med det där som får en att le av lycka. Stillsamt och från fötterna upp i håret. För en del är det vissa saker, och för andra är det andra saker som skapar den här nyansen av grönt. För mig är det nämligen så att känslan
Ja, ibland, är livet värt att tacka och bocka inför. Jag är då Qvinna så jag niger lite lätt i andäkt. Vet att allt är i en ständigt föränderlig process och att gott följs av annat och annat följs av gott. Men just nu är det högtidligt vackert. Världen utanför
Klubbmästaren är den som står för festerna. Så står det om man googlar. Det kanske inte är det man tänker på i första hand i en båtklubb? Eller? Hur som helst hamnade jag i den rollen i år. Detta efter att ha varit ”kommunikatör” i Resarö Vägförening. Märkligt hur saker
För ett år sedan, typ, blev jag så kallad ”kommunikatör” för vår älskade Resarö Vägförening. Wojne, tänkte jag, och frågade om styrelsen visste vad de gjorde, om de förstod vem de hade att göra med. Jag är ju inte så formell av mig, direkt, kan man nog med gott samvete
Semestern slutar nu. I början av sommaren frågade människorna i min omgivning vad jag skulle göra i sommar. Och jag svarade som jag svarat den senaste mängden av år. (du som gick i skolan tillsammans med mig och inte fick lära dig matematik utan mängdlära, förstår vad jag menar …).
Ja, jag kör bil. Och nej, jag är inte stressad i trafiken. Och ja, jag har fartkontroll. I bilen alltså, mekanisk. Det betyder att jag så fort jag uppnått den fart som vägskylten sagt att jag får köra så lägger jag mig 5 kilometer i timmen lägre och så sätter
