Det är en kompis till mig. Han hade intervjuat Simone när hon kom i mål efter en orienteringstävling. Vi vänner stoppar in allt som är kul på FB. Så även hans intervju. Eftersom han är en av de trevligaste jag träffat så läste jag också givetvis inlägget på Fejjan. Så
för att luska lite i hur det var en gång. Kanske ser vi något av historiens vingslag. Kanske upplever vi en alldeles fantastisk plats. En ö i världen som invånarna själva hävdar är världens ursprung, om man googlar…. Och visst är Gotland vår tids vagga. Så vackert som det kan
Har ingen aning om var trappan leder och har inget behov av att veta det heller. Endast gud vet vad som komma skall i framtiden och eftersom jag inte tror på hen så vet jag ju att INGEN vet vad som kommer i framtiden. Det verkar inte heller vara speciellt
Sitter och beskådar i min nya roll som femtio-plus och nybliven bondmora. Helt förundrad. Små verkligt små frön i jorden för allena två veckor sedan och redan nästan färdig sallad. Det är bara dressingen som saknas.. Har gått och blivit riktigt hemmakär och pysslig på gamla dagar. Åhja, har alltid
När världen vibrerar av rörelse står tiden stilla en stund en liten timma under vädret och dess vidunderliga makter Mäktigt rullar molnen fram möter mig när jag rör mig framåt Sakta strålar ljuset ner glimmar och glittrar i vattnets krusningar Så stort är det när jag glider fram på en
Satte mig i soffan med en kopp te innan jag skulle gå ut med tvätten i trädgården. Slog på TV´n för att kolla vädret och hamnade i Tele2´s reklam. Tror jag. Att det var Tele2, alltså. Minns inte riktigt faktiskt. Men jag minns resten… Det jag såg var ett får
Du som läste min blogg igår och såg att jag skulle kolla på vilket sätt rumpan påverkas av att gå i Masajskor kan inte få svar nu. Det fick inte jag heller när jag skulle kolla hur det stod till på den punkten. Det var ju inte så lätt eftersom
Jag lyssnade förundrat där jag satt på min jacka på gräset i solen ute på Djurgåren. Åt sallad med plastbestick och drack finvinrosevårkänsla i genomskinliga plastglas. -”Jo men, förstår du”, sade hon till oss andra. -”Jag letade i flera dagar under semestern efter väskan.” Med övertygelse i rösten berättade hon
så blev det så här i stället. Cykeln, min fina fina cykel, hamnade vid bryggan istället i cykelstället. Precis när jag hojade förbi nerfarten till bryggan så klev kompisen ut framför mig. I luren hade jag mamma och under mig cykeln och så stod hon där med Allan samtidig. Rörigt!
Susanns kåserier om livet 