Susanns kåserier om livet

Det är gott att segla

Det är något visst med livets pyssel..

… det där som ska göras med omsorg, noggrannhet och väldigt mycket kärlek. Tvätta, städa, diska, köpa mat till sjukt barn (även om det blev pizza för det var det enda ”take away” som jag kunde få tag i mellan T-centralen och Skanstull så valde jag pizzerian och pizzan med

I morse i tunnelbanan bestämde jag mig..

nu är det nog. Nu måste jag byta strategi på allvar. Om jag ska klara hela vintern utan att ta fram det berömda järnröret och gå bärsärkargång bland mina medresenärer nere i underjorden så behöver ( Har slutat säga MÅSTE)  jag  ” göra om, göra rätt”! Jag behöver göra en

Det är något grymt jättehärligt alldeles otroligt befriande att

ligga på fördäck och låta ögonen vila rakt in i två vita segel och en mast som räcker hela vägen in i universum. Platt på rygg med ena handen fastknuten i mantågsstöttan. Den andra armen rakt ut åt andra sidan. Benen i sär och hela kroppen i en ställning som

Så föll jag på tröskel igen..

Dundrade rakt in i min egen fördomsfulla värld. Jag som tycker att jag är en fritänkande och öppen människa. Som känner att alla ska behandlas lika i mån av egna förutsättningar. Knatade Hamngatan ner och svängde runt hörnet mot Regeringsgatan.  Alldeles innan dörren till jobbet började jag leta efter inpasseringskortet.

Sent kom flickan hem…

trött i hela kroppen. Men gud så lycklig. När jag var liten sade jag alltid att när jag blir stor ska jag göra det och det och det och….. Och jisses vad mycket roligt jag har gjort i mitt liv. Hälften hade varit nog. Har till exempel i perioder i

Appropå vår kommunikativa värld…

Ty det är i stillheten inom dig som själen viskar! Våga balansera, våga välja båda. Utåtriktat, extrovert och öppet för alla kanaler för umgänge. Inåtseende, reflekterande och inkännande. Aldrig fanatism Alltid med balans

Härom dagen lärde jag mig hur man stjäl kyssar…

av folk.  Nej, nu blev det syftningsfel. Jag lärde mig härom dagen hur man stjäl kyssar av en eldig, vacker och mycket trevlig italienare. Fel igen. Det var den eldige italienaren som lärde mig att stjäla. Det var INTE jag som stal från början…. Jag ler fortfarande. Med mungiporna uppe

Jag planerar och planerar och så vips blir det till..

..en helt annan sak. Vad vore livet utan all denna oförutsägbarhet. Som gör allt lite mindre tråkigt. Eller rättare sagt, aldrig tråkigt! Jag kan inte se och känna igen mig när jag hör min granne prata om livet som förutsägbart. Tänk att vi bor i samma del av universum och

Så där alldeles mitt uppe i en fest så smyger det sig på..

… den där stunden. Du vet, man frågar sig ibland vilka stunder man kommer att minnas senare i livet av alla dessa stunder man hållit i handen under resans lopp. Vad är det i en stund som ger avtryck i ens inre? Det är förmodligen aldrig det man trodde när