En epok är slut och en annan startar. Jag slutar på mitt arbete och ska ägna mig åt det jag är passionerat intresserad av. Mina älskade människor, musiken, yogan, skrivandet, skärgården och att låta kreativiteten flöda. Eftersom det faller manna från himlen på mig så tar jag emot och skapar
”Jag kommer att veta vad jag behöver veta”, när jag behöver veta det! Citat taget från årets mest omtalade talare, Björn Natthiko Lindeblad. Det är bara att instämma och sluta fundera så mycket, tänkte jag. För en kort tid sedan fick jag reda på att min gamla hemsida är för
Vad är det som gör att jag har följare från Kina, varenda gång jag publicerar något? Så har det varit en längre tid nu. Vet inte varför det känns obekvämt, men det gör det. Troligtvis någon dator som är programmerad men ändå. Kan kanske få bli ett inslag i boken
Vad vet jag… Mer än att det är rörigt, just nu. I stort sett, hyfsat skrattretande. För vad mer kan man göra åt eländet, än att skratta. I min tradition försöker man förstå. Man försöker se saker och ting från olika håll och sätta sig in i andras perspektiv, inte
Så kan man sitta still i båten och vänta med tillit. Det kommer att komma när det behövs skrivas. Jag kommer att veta den dagen jag behöver veta vad jag ska skriva om. Nu har den dagen kommit. Och det kom som en insikt från klar himmel. Plötsligt vad det
Har gjort min övning som jag fått av en av mina gamla munkar (Ajahn Brahm, med alias Peter Betts, engelsman och fd teoretisk fysker från Cambridge). Ta en bit toapapper. Vik på mitten. På ena sidan skriv allt negativt du vet om frågan som är under lupp. På andra sidan
Vissa saker hänger med längre än andra. Den här tröjan stickade min mamma till mig för 50 år sedan. Då var jag 10 år. Den har gett mig glädje sedan dess. Jag har varit så försiktig när jag tvättat den så den ser nästan ny ut fortfarande. Kan man annat
Det är något visst med det där som får en att le av lycka. Stillsamt och från fötterna upp i håret. För en del är det vissa saker, och för andra är det andra saker som skapar den här nyansen av grönt. För mig är det nämligen så att känslan
Ja, ibland, är livet värt att tacka och bocka inför. Jag är då Qvinna så jag niger lite lätt i andäkt. Vet att allt är i en ständigt föränderlig process och att gott följs av annat och annat följs av gott. Men just nu är det högtidligt vackert. Världen utanför
Susanns kåserier om livet 