Lite av en pärs är det

Jag undrar varför jag inte kan låta bli att kladda och kleta i saker jag redan gjort. Varför kan jag inte vara nöjd och låta saker och ting vara.  Som till exempel utseendet på min blogg. Det är en pärs att få till det så att det blir bra när

image-4.jpeg

En liten bit lycka får vara kvar

Packar min väska för färd söderut. Ja, inte till värmen då utan till stora städer och spännande äventyr. Dottern och jag ska flyga till London och hälsa på sonen som bor där. Åt pepparn för långt bort om jag får säga min mening. Fast det gör jag nu ju inte

Alla har rätt att vara lyckliga

Så sägs det. Vi ska ha rätt att må bra, vara lyckliga, förverkliga oss själva och  ha mening med våra liv. Jisses! Tänk om det inte finns någon mening med våra liv. Tänk om allt handlar om att födas, lida lite, ha lite kul, och sen dö! Tänk om det

Nu har jag gett ett litet, litet bidrag

En ack så futtig hundralapp har just matats in på Stockholms Stadsmissions konto. Härförleden var jag och bevistade kafeterian i Gamla Stan som drivs av just denna organisation. Fint, rent, enkelt och bra. Det var nog ett tag sedan men jag minns det starkt.  Jag vet inte om hundringen kommer

En vardaglig syssla som känns som meningen med livet

Jag hackar och skär och gör härliga sallader med rotfrukter, grönsaker, frön och nötter. VARJE dag. Och finner varje dag lika stort  nöje. Inte det minsta känns det som förlorad tid. Färggranna skålar blir det. Proppfulla av olika sorter. Och jag känner att det är precis det jag vill göra

Låt mig aldrig glömma hur det var…

innan jag började yoga. Det är där jag är idag. Ingen vet var jag är om tio år. Men idag är jag så tacksam för att jag är där jag är idag. När mina cirklar rubbas och jag faller ur balans är det nästan alltid i samband med att jag

Jag älskar mina kunder

och den behandlingsmetod jag lärt mig. Eller vad man nu ska kalla den. Det låter så kallt och tråkig och trist att kalla det ”metod”. Det är en härlig känsla och mycket yogiskt att få ge en helkroppsupplevelse med massage, tänj och böj,  och olja. Alla jag träffat vill ha

Varför ska det vara så svårt det där med empati

Har just talat med en härlig kollega. Han är bra, duktig och är lätt att tycka om. Han ser sina kollegor, återkopplar alltid, ser och känner in vad andra känner och tycker. Han har just blivit omflyttad. Petad från sitt jobb helt enkelt. Som en bricka i ett stort spel.

Vad är jag för person

Om jag är man så värderas jag efter vilken typ av klocka jag har. Om jag  är kvinna värderas jag efter vilken väska jag har. Kan det bli enklare… Just nu har jag en blå tygväska med bruna plasthandtag från i somras inköpt på HM. Minns fortfarande  när vi sade

Blogg på WordPress.com.