Hela bordet hoppar till. Ja, gästerna alltså. I solens sken sitter vi så där alldeles bedårande söta allihopa och sjunger (försöker) och skrattar. Jag mår så fint. Så plötsligt kraschar det fem meter därifrån. Min stora, stora intuition vet direkt. Så jag sitter lugnt kvar. Kan bara konstatera att det
Semester kallas det. Så nu säger jag hejdå till min arbetsplats ett tag. Känns helt ok faktiskt. Nu är det skärgården som gäller för hela slanten. Hem till vattnet. Har svårt att föreställa mig ett annat ställe att vara på under sommaren. Den svenska skärgården är nog det absolut i
när jag är tyst och lyssnar.. Jag är så gruvligt tacksam över att jag inte bor inne i Stockholm när jag kommer hem. Här hemma på ön som inte längre är så liten som den var när jag flyttade hit, är det så tyst att jag hör grannens ungar skratta
vet att hoppar man så hoppar man. Med eller utan bagage. Men visst är det fint att vara tillsammans med någon som hjälper en att packa upp det man burit på och som tyngt ens axlar. Men det finns en nivå på allt och inget här i livet. Det kan
Om man har det alldeles eminent bra där man är och ändå vill fortsätta. Yes, jag hoppar. Det är jättekul. För dig som vet att min blogg kallas Grisslan och vet att det både är en fågel och en båt och att jag gillar konceptet i båda fallen så känns
Jag har läst medicin på Uppsala Universitet. I och för sig bara ynka 30 poäng men ändå.. Jag hörde inte talas om värre saker än resistenta bakterier. Illa i och för sig eftersom jag med största sannolikhet hade varit död om antibiotikan inte fungerat. Det vill säga om bakterien hade
Ja, så är det verkligen Så tydligt det hörs när jag lyssnar Det går inte att undgå vad som finns djup därinne och som inte annat än viskar Lugnt och stilla behöver det vara Inne i meditationen där jag är hemma i min egen vrå där allt bor som inte
Just nu håller jag på att förflytta mig. just nu kliver jag ut ur min alldeles egna lilla zon Just nu har alltid funnits i mitt liv men särskilt mycket nu Lite läskigt är det, det där att lämna sin egen lilla vrå men det magiska lockar och näcken spelar
ska man läsa sin statisktik så ska man. Jag har skrivit om kärlek, sorg, glädje, bedrövelser, tillkortakommanden, smädelser, sårade känslor, hat, konfrontationer, personlig utveckling, fiske, sommarpromenader, grillning, ja, gud vet vad. Och aldrig legat på mer än sisådär ett lagom antal läsare per dag. Men när jag skriver om mord
….. Ansatsen hade varit lång och besvärlig. Minns när jag började fundera på olika lösningar. Jag låg i min säng och kände att saker och ting måste få ett slut någongång. Annars skulle jag sluta som ett veritabelt vervvrak..inlagd på psyket på sjukhuset i närheten. Har varit där förut i
Susanns kåserier om livet 